Till slut valde vi att göra inbjudningskorten helt själva. Marcus jobbade ju som originalare i en herrans massa år så varför gå över ån efter vatten? En herrans massa tid tog det, men det var det värt. Kyssfrimärkena kändes också helt rätt. Sen fick min ömma moder kalligrafera samtliga adresser… Vaxsigillet på baksidan krävde att inbjudningarna handstämplades, vilket Posten Ringen var snälla att ställa upp med.
