Idag är det exakt 10 år sedan jag startade den här bloggen och skrev mitt första inlägg (12:e maj 2003). Inspirerad av William Gibson, som bloggade om tillkomsten av ”Pattern Recognition”, och min vän Roine (R.I.P.) signade jag upp på blogger.com. På den tiden behövde man en egen ftp för att publicera sig (i alla fall var det så jag använde Blogger då) och man kunde inte kommentera inläggen alls.
(Jag har dock funnits på internet sedan 1996, först med http://www.cs.umu.se/~dva96jbg och sedan våren 2000 på den här domänen sessan.com, men använde den i många år mest för att redirecta till den lite jobbiga adressen http://www.pal.pp.se/~jessica/ som min dåvarande kollektivkompis Palle hostade. )
10 år. Extremt händelserika tio år. Att bloggen/bloggande skulle få en sådan betydelse som det fick för mig hade jag aldrig kunnat ana 2003. Jag har aldrig varit en särskilt flitig skribent, det var nog bara 2005-2006 som var riktigt intensiva år i antal inlägg, samt självklart åren på Bokhora. Men jävlar vad jag följt andra bloggare! Och lärt känna mängder av goda vänner på så vis. Att Google Reader ska lägga ner nu 1:a juli känns så ledsamt då det är på så vis jag orkat hålla reda på vad oregelbunda bloggare skrivit, och orkat scanna igenom vad de som skriver alltför ofta också haft för sig. Jag får kanske koda ihop något eget för att hålla koll.
Så: kommer jag fortsätta att blogga i tio år till? Säkerligen. Men lovar att göra det precis lika oregelbundet som nu.
I morgon ska jag på ett event för Blogg100 (utmaningen jag totalfailade rätt snabbt) och det ska bli sjukt kul att träffa många andra gamla bloggare som också hållit på ungefär lika länge som jag.
Ni vet det där med skomakarens barns skor? Tja, nu när jag varken längre bloggar på Bokhora och inte heller jobbar heltid med kundprojekt för 
Läste 
i ju nu då närvara vid Kunskapsgalan i Blå Hallen och jag får äntligen använda mig av en av mina alla smokingklänningar och Marcus får användning för bröllopssmokingen.
